Vi lämnade Örebro fredag eftermiddag med en lasagne i ugnen. Det är inte så dumt när man kan laga mat samtidigt som man reser!
Väl framme i Mora vid 9-tiden stannade vi till en stund vid Vasaloppsmålet. Förra året hittade vi en bra parkeringsplats på Vasaliden i Mora. Det är gott om utrymme och det finns även två bajamajor utplacerade. Området runt parkeringen är lugnt och stilla och det är ju bra för man behöver ladda med så många timmars sömn man kan få innan loppet.
När mobiltelefonens klocka startar 02.30 funderar man på vad vi egentligen gett oss in på – igen! För nu väntade ytterligare ett Vasaloppet Öppet spår 90 kilometer, delmoment tre i En Svensk Klassiker. På ett sätt ändå lite lättare i år för förra året gjorde Carina En Svensk Klassiker parallellt med Tjejklassikern. Visst finns det de som undrar varför man gör detta och det undrar man väl själv också speciellt när det är delmoment man inte har som favoriter. I mitt fall är nog längdskidåkningen den aktivitet som hamnar näst sist på listan. Det beror väl på flera faktorer som att den aktiva perioden är förhållandevis kort och mycket väderberoende. Och så klart spelar vädret in när det är dags för tävlingen. Förra året hade vi en temperatur vid start på -27 grader och i år låg det på nollgradigt. Och med många skidåkare i spåren kan förutsättningarna från år till år variera en hel del.
Efter att jag kollat vädret en sista gång i hopp om att temperaturen sjunkit, fick långkalsongerna bli kvar i husbilen. Det fick bli boxershorts under vindbyxorna, en underställströja, vindjacka, tunnare fingervantar och en mössa. Efter lite frukost i husbilen packades en ryggsäck med mackor och Energy Gel. Resan mellan Mora och Berga by i Sälen tar 2 timmar. Lika imponerande varje gång med en organisation som gör att man lugnt kan luta sig tillbaka i bussen och veta att både man själv och skidorna hamnar på samma ställe i tid.
Tjänster som kan förbeställas är:
- Bussresa från Mora till starten i Berga by, Sälen
- Vallning av skidor inklusive transport av dem till starten
- Enervit Langningsservice
Efter att ha hämtat ut skidorna gällde det att placera skidor och stavar i en bra startposition i startled 5. Från början skulle vi ha åkt i startled 7 men vi lyckades byta till startled 5 som inte var fullt. Efter det kunde vi ta det lite lugnare, ta lite kaffe och besöka toan en sista gång innan starten kl 07.40.
Första backen är verkligen en riktig propp. Det är bara att försöka komma framåt sakta men säkert. På högerkanten kan det gå lite fortare men inte mycket. Förra året tog det 45 minuter att åka de första 3 kilometrarna till loppets högsta punkt. Minns paniken när jag snabbt räknade ut att med den hastigheten skulle de återstående 87 kilometrarna ta nästan 22 timmar! Men när man väl kom upp på myrarna mot Smågan går det betydligt fortare. I Smågan fick Carina valla om då det var alldeles för bakhalt. Det är lika bra att göra det här direkt för det tar mycket kraft och energi att köra med dåligt fäste och servicen i vallaboden är mycket bra. Man får snabbt hjälp.
Vi hade en bra och lång dag i spåren. Servicen i de olika depåerna var lika bra som vanligt. Det är skönt att bli serverad när man kommer fram dels för att man känner sig lite stel och med skidor och stavar är det lite bökigt att röra sig.
Mellan Hökberg och Eldris hade det hunnit att bli mörkt och till en början gick det bra att köra i spåren utan belysning men till slut gjorde kombinationen kurvor, nerförsbackar och dålig belysning att många plockade fram pannlamporna och med 15 minuters marginal gled vi in i till den sista kontrollen. I Eldris stod Stephan Wilson med ett TV-team och de fanns även vid Vasaloppsmålet.
Efter vårt korta stopp i Eldris kändes de återstående nio kilometrarna väldigt lätta. Härifrån är det också belysning då man kommer in på elljusspåret.
You are amazing!
Tack Jette
Tack snälla Jette!