Med solen i ansiktet går vi i det höga gräset på jakt efter den fridlysta orkidén Guckosko. Överallt finns ett hav av vilda blommor i fantastiska färger. Det finns upptrampade stigar och vi följer en av dem på väg mot den plats där vi tror kunna finna vår Guckosko.
Landskapet ändrar karaktär. Buskar och träd hänger ut över stigen, det blir stenigare och överallt finns gamla torra träd och fågelholkar vart man än vänder sig.
Så plötsligt finns där ett vattenfyllt kalkbrott som är omgivet av vacker grönska.
Vi går runt i den täta skogen, hoppar över omkullfallna träd i vårt sökande efter blommor. Vi vänder tillbaka och tar till höger, vi vänder åter tillbaka och så plötsligt öppnar den täta skogen upp sig och där djupt gömda bland gräs och andra blommor ser vi de första exemplaren av Guckosko. Så vackra och så mycket större än vad vi hade förväntat oss!
Det känns som vi hittat en skatt i skogen. Det är myggor överallt men nu kan inte ens de hindra oss från att varsamt njuta av blommorna innan vi tar oss tillbaka.
Solen är på väg ner nu. En vacker räv med tjock päls tittar på oss innan den snabbt försvinner bort.
