I samarbete med Bike Ramp
I Pershyttan utanför Nora finns mycket att göra om man är intresserad av att cykla mountainbike. Det finns fem svarta leder, tre röda, tre blå och två gröna där svart symboliserar den svåraste. Vi cyklade en blå led, Limstens-vägen 14 km.
I lördags eftermiddag åkte vi till Pershyttan som har vi pratat om många gånger men som aldrig blivit av. Till Pershyttan tar det lite mindre än en timme med husbilen. Vi hade avsatt den här helgen för en tur med mountainbike och vädret verkade bli rätt OK också. Det blåste lite på kvällen men på söndagmorgon var det bättre. Att cykla, vare sig det är med landsvägscykel eller mountainbike, är härligt. Man kommer ut i naturen, får motion samtidigt som man upplever mycket när man har mer tid på sig att upptäcka saker.
Om den blå leden Limstensvägen kan man läsa att det finns möjlighet att se varg. Nu såg vi inga vargar och inga andra djur heller för den delen.
Vi utgick från Pershyttan och vi tappade ganska snart bort oss då det saknades ledmarkering vid ett vägskäl, eller hur det nu var för i diket stod en ensam stolpe kvar men det har säkert suttit en skylt på den som någon tycker sig ha bättre nytta av. Så den långa nedförsbacken blev en motig uppförsbacke. Det var mycket vatten i marken och hur mycket vi än trampade kom vi ingenstans. Bonus för lite extra förbränning får man istället tänka så klart!
När vi hade passerat sjön Vikern och svängde upp till Kläppstaberget gjorde vi en avstickare till utsiktspunkten. Här är det mycket vackert och man kan tänka sig att det är ännu finare fram mot våren/sommaren. Vi passade på att ta lite mellanmål och fylla på med ny energi innan vi åkte vidare. På vägen därifrån mötte vi ett tiotal människor som kommit dit för att fika och de var de enda vi träffade på hela cykelturen.
Nöjda med cykelturen, lite kalla och lite blöta var vi framme vid husbilen. Våra cyklar var nu täckta med lera och då är det tur att vi har cykelhållare på utsidan av bilen också så vi inte behöver ställa in leriga cyklar i garaget.
Självklart kommer vi tillbaka till Pershyttan och även Nora med för den delen. Och det får inte dröja alltför länge!
Tidigare inlägg på bloggen om mountainbike