På lördag morgon vaknade vi kl 06.00. Vi gick upp så tyst vi kunde för Sigge sov fortfarande gott i gästsängen längst fram i bilen. Håkan plockade fram cyklar, hjälmar, skor och vätskeryggsäckar och sedan började vi förbereda frukost. Vi dukade fram yoghurt, smörgåsar, flingor, gröt, pålägg och ägg. Och kaffe förstås.
Jag brukar tejpa mina knän med kinesiotejp som jag brukar göra inför sportaktiviteter under lång tid, jag har provat Rehband men jag tycker de är alldeles för klumpiga.
Sigge och Johanna gjorde oss sällskap till starten och kl 08.54 var det dags. Vi fick motorcykeleskort ut ur Uppsala p g a vägbyggen. Det gick bra att cykla och efter två timmar hade vi kört fyra mil.
43 km Depå 1 Wenngarns slott.
Vackert beläget på en höjd närmade vi oss Wenngarns slott. Det kändes bra med en fikapaus och påfyllning av sportdryck. Här kunde vi också passa på att ta med lite energi på vägen, bananer och salt lakrits. Sedan bar det iväg på tidvis väldigt smala vägar och rätt mycket trafik. Man kan undra varför bilar som kör om, och som har fri sikt, måste ligga så nära.
80 km Depå 2 Härkeberga
När vi kom till Härkeberga sken solen och här var det dags för lite lunch som bestod av en kall pastasallad. Gott att få lite fast föda i magen som alternativ till all sportdryck, vatten och kaffe. Efter mat, dryck och påfyllning av banan och godis igen fick vi skynda oss iväg. Det är en reptid man måste klara vid 110 km och där måste man vara innan kl 15.
Efter några sträckor hit och sträckor dit svängde vi höger och där blev det motvind och nästan tvärstopp. Bara att bita ihop och cykla på tills vi äntligen närmade oss något som såg ut som en skog. Här kom istället alla backar. Backar i oändlighet och man såg fram emot varje backkrön och önskade sig en nerförsbacke hela vägen tillbaka till Uppsala. Och det var väl ungefär här min tejpning på vänster knä släppte.
110 km Depå 3 Järlåsa bygdegård
Äntligen framme och vi klarade reptiden! Det var så otroligt skönt att kliva av cykeln och räta på ryggen. Ett kort stopp och vi cyklade vidare. Sedan var det mer eller mindre motvind oavsett i vilken riktning vi åkte. Vi kom ut på en större 90-väg som också var rätt hårt trafikerad. Ibland började vi undra om vi åkt fel men då dök det plötsligt upp en skylt som visade vägen. Vi svängde av in på en mindre trafikerad väg, nerför en härlig nerförsbacke och en rejäl uppförsbacke där det högg till i knät. Jag fick ta en buff som vi hade med oss och linda knät med så vi kunde fortsätta. Nu gick det inte i någon maxfart men i mål skulle vi så det var bara att fortsätta. För att ge upp det var helt uteslutet.
Vi kunde se kyrktornen på Uppsala domkyrka och det kändes otroligt skönt. Nu var det mindre än en mil till mål. När vi kom in i Uppsala följde vi fållan genom stan, upp förbi domkyrkan för att slutligen ta oss uppför den långa backen och sedan svänga vänster uppför slottsbacken. I de två sista backarna var det pannben som gällde och vi cyklade hela vägen in i mål.
I mål möttes vi av vår egen fantastiska hejarklack Sigge och Johanna, som åter gått från Fyrishovs camping för att heja på oss. Efter målgång hämtade vi mat och medaljer (så klart) och efter en stunds vila tog vi oss tillbaka till campingen.
Sigge och Johanna hade haft en bra dag med mys på stan där de bl a hade besökt Pelle Svanslösparken.
När vi kom hem hade de handlat för en riktig mysig kväll med ost, kex, choklad, blåbär och jordgubbar. Vilken härlig avslutning på en lång dag. Tack Johanna <3 och tack Sigge <3
Och om två veckor är det dags igen…
Hej så kul att läsa om en spännande cykeltur.
Ser fram emot nästa berättelse
Hej Per-Anders
Roligt att du gillade vårt inlägg om cykelturen. Nu förbereder vi inför …..
Tack! Vi återkommer med fler inlägg!
Hej, trevligt också att se att ni är med i Detleffscluben. Trevlig blogg ni har! Hälsningar från oss i Husbilen Frida! 🙂
Tack så mycket! Det här kommer att bli bra. Roligt att läsa att ni tycker vår blogg! 🙂 Carina och Håkan