I banvakten Malms spår

När Håkans mamma Birgit fyller 85 år får hon en resa till Sparreholm i present av oss. En månad efter hennes födelsedag kommer pandemin och vi kan inte planera någon resa förrän nu. Vi bestämmer att vi ska resa på söndag morgon då det ska bli bra väder. Inför resan har Birgit ringt, googlat och planerat.

Birgits farfar arbetar som banvakt i Sparreholm i början av 1900-talet. När Birgit är liten besöker hon sin farfar och farmor tillsammans med sin mamma och pappa. Även Birgits pappa jobbar vid järnvägen och har därmed fria tågbiljetter i tredje klass. I tredje klass sitter man på träbänkar. Har man tur är det någon som de känner som är konduktör och då får den lilla familjen istället sitta i andra klass på stoppade säten.

Två vuxna och sex barn i ett rum och kök

Banvaktstugan där man först bor, två vuxna och sex stycken barn, är en stuga med ett rum och kök. Idag finns bara lite grann kvar av grunden och en matkällare övervuxen med sly och grenar som fallit ner från träden.

Ett besök på kyrkogården vid Sparreholms kyrka

Tyvärr finns inte graven kvar längre på kyrkogården men Birgit har ett gammalt kort som visar hur den såg ut.

Banvakten Malm

Gustaf Alfred Malm är banvakt 1902-1923 utmed sträckan Järna-Katrineholm, vid platsen Lönneberg. Arbetet som banvakt är tungt och innebär att ha ansvar för att banan hålls i gott skick så att den kunde trafikeras med betryggande säkerhet. Han har en dressin till sin hjälp för att se till att spåret är rent. Eftersom det är ett enkelspår får han lyfta av dressinen från spåret när det kommer ett tåg.

Fabriken

Birgits far börjar sitt arbetsliv med att bära plank på fabriken som ligger intill Sparreholms station för att sedan gå i sin fars fotspår och börja vid järnvägen även han. Han slutar sitt jobb då ryggen inte längre håller efter att åtskilliga gånger lyft dressinen av och på Svartåbanan.

Det är inte lätt att hänga med Birgit så vi bryter för en god lunch i skuggan.

Malmsvägen

Efter lunch åker vi tillbaka till Malmsvägen, vägen som är uppkallad efter Birgits farfar. Men banvakten Malm fick inte bara en väg uppkallad efter sig. Nära banvaktstugan gick nuvarande riksväg 53 över järnvägen på en bro, som lokalt kallades för Malmens bro efter banvakten Malm. Idag är bron och borta och skärningen invid den tidigare stugan är helt igenfylld med sten och jordmassor.

Strax intill den gamla banvaktstugan bygger Birgits farfar ett nytt tvåvåningshus med en stor matkällare och en verkstad. Familjen bor på bottenvåningen och den lilla lägenheten på övervåningen hyr man ut. Det finns också en liten ladugård och man har bin i utkanten av tomten.

Framför huset har man en stor rund planteringen och Birgit minns hur hennes farfar krattade grusgången runt planteringen.

Stugan idag

Birgit har haft kontakt med de nya ägarna och vi får tillfälle att ta kort. Stugan är tillbyggd på den vänstra sidan.

Sparreholms slott

Vi åker till Sparreholms slott och tar en fika innan det är dags att ge sig iväg hemåt.

Vi har en fin dag tillsammans, det är roligt att få uppleva de här platserna tillsammans med Birgit.

Fakta

På Banvakt.se kan man läsa följande ”Banvakter var den kategori av järnvägspersonal som ansvarade för att banan hölls i gott skick, så att den kunde trafikeras med betryggande säkerhet. De fullgjorde sin betydelsefulla tjänst från järnvägens barndom till omkring 1960. Nu finns nästan inga f.d. banvakter kvar och allt färre människor har haft kontakt med någon. Deras viktiga arbete förtjänar att uppmärksammas. Därför har Banvakt.se kommit till. Banvakterna bodde oftast i särskilt uppförda små banvaktsstugor utspridda längs de närmare 17000 km järnvägar som funnits i Sverige. Dessa små stugor som ofta hyste stora familjer blev ett betydelsefullt inslag i järnvägsmiljön men har numera till stor del försvunnit. Denna lilla del av Sveriges kulturhistoria förtjänar att uppmärksammas. Därför har Banvakt.se kommit till.” Vi rekommenderar verkligen ett besök på Banvakt.se